lördag 3 april 2010

Hur du säkrar både kunder och pengar

Allt du inte har tillgängligt längtar du till. Den längtan kan lätt bli till ängslan om möjligheten att få det du längtar till inte ser ut att växa, utan kanske snarare krympa. Jag har precis tagit en promenad längs vattnet till höger i bild, i min hemtrakt Vårby gård. Det största skälet jag kan se till att folk längtar bort härifrån, är att de inte har möjlighet att flytta. Det är aldrig ett samtal som förs från något håll, men för mig det som är helt avgörande för att få en samhällsutveckling där människor inte begränsas i sin utveckling. Det är enkelt: områden som fått lägre status har kortare kötid om det är en hyresrätt eller lägre pris om det är en bostadsrätt, områden som fått högre status har längre. Om du vill flytta från Bromma till Vårby, så går det, om du vill flytta från Vårby till Bromma, så går det inte. Den klassiska gräset är grönare på andra sidan stämmer på många sätt.

Det Marlena skriver om att förbereda sig handlar för mig mycket om att skapa förutsättningar där jag har maximal valfrihet. Så länge jag inte känner att jag kan välja vad jag vill så kommer jag vara osäker på varför jag gör det jag gör eller siktar dit jag siktar. Nu bor jag till exempel i Vårby gård efter att jag i fyra år bodde i ett område med högre status, som jag hade längtat till i ungefär fyra år innan dess. När jag fick utforska det och upptäcka att det inte var något för mig, och att platsen på jorden jag har där jag känner mig trygg och inte bara andas utan också lever är Vårby gård.

Att trygga sin ekonomi inför en företagsstart bygger på en liknande princip. Har du så att du vet att du klarar dig ekonomiskt ett halvår framöver, så kommer du inte att behöva hantera rädslan att inte kunna betala hyran. Rädsla är svårt att hantera, och sällan en bra förutsättning för att tjäna mer pengar. Här tänker jag direkt på försäljning, där en säljare som MÅSTE HA PENGAR NU signalerar och uttrycker känslor som inte är lockande för en kund. Är du avslappnad och kan säga till kunden att den kan ta det lugnt, fundera på saken, ringa i lugn och ro och kolla läget om en vecka… så kommer du sälja mer. Jag har varit i båda situationerna och min upplevelse av det är att när jag är lugn och inte har kniven mot strupen så gör lugnet mig mer lyhörd och i momentum med omvärlden på ett sätt som får försäljningsmöjligheter att trilla över mig, som jag inte hade uppmärksammat annars. Medan jag med kniven mot strupen säljer in saker som jag kanske inte har lust att göra bara för pengarnas skull, som kanske inte ens hör till det som företaget egentligen ska pyssla med. Det slukar onödig energi och är inte lönsamt.

Förutom Marlenas tips om att rent konkret skapa sig en buffert, så är en variant jag alltid kört på att sälja den planerade tjänsten eller produkten innan jag har investerat tid eller pengar i att skapa den. Att knyta till sig kunder redan i en planeringsprocess är en sån nyckelaktivitet som är haram att missa. Vi kommer att berätta mer om hur vi gör det nu när vi drar igång måbra-sajten, men jag bifogar också här ett dokument som kan vara intressant, från när vi drog igång Medborgaranalysen. Dokumentet innehåller mejlen som vi skickade ut, alla skrivna i förväg och planerade till datumen som vi hade angett. Första utskicket gick till chefer i kommunförvaltningar, via mail som vi hade köpt på Kommuninfo och skickade ut via Mail List King.

Får man noll positiva svar på en sån process, och noll som säger att de kommer behöva en sån tjänst så ska man inte fortsätta med den affärsidén. Men vi knöt till oss drygt 200 personer som var peppade. Och vid mejlandets slut hade vi en första kund, som gav oss 25.000 in, och krävde ca 5.000 i investering. Med de tjugo hade vi en första trygghet. Dessutom blev det jobbet  ingången till ett större uppdrag från samma kund.  Själv var jag vid tillfället i sluttampen av min heltidsföräldraledighet och la ner någon timme vid varje utskick och någon timme på att skriva mejlen. Planen var att när jag sen skulle börja jobba halvtid, så skulle vi ha inkomster därifrån. Till dess så hade jag ju föräldraförsäkring. Och mycket riktigt så kunde vi dra igång det fint och smidigt när jag väl började jobba. Jag skulle uppmana fler att testa sina entreprenörsidéer under såna perioder när man har annan inkomst på något sätt. Ett problem många har som tex är arbetslösa och vill starta eget är att a-kassan upphör så fort du får f-skattesedel. Att testa en affärsidé på det här sättet som jag pratar om kräver inte att du registrerar ett företag, och därmed kan du under perioden du bara gör research, vilket det här är. När researchen är gjord och du ser att du har kunder, kan du starta företaget och köra igång med din första kund och inkomst på en gång.



"Chasin dreams, pullin mo' schemes for wealth
But the best thing in life is health, be yourself playa
Television it'll keep yo' ass wishin forever
You'll never get you life together"

Etiketter:

Dag 4: Mer input och domännamn!

Carlos är ledig idag, och jag lägger ner 5 min på detta inlägg idag. Vi behöver mer input till vår må-bra sajt! Har du inte fyllt i enkäten än så gör gärna det, sprid den till andra och ja, vi är helt enkelt tacksamma för alla idéer vi kan få innan tisdag då vi sätter oss och jobbar vidare.

Har ni bra idéer på bra domännamn som är lediga också så skriv dem i bloggfältet eller maila oss på carlena@100lax.se. Det börjar bli dags att tänka på vad vår sajt ska heta.

Tryck här för att komma till Enkäten

hej så länge!

Etiketter:

Förbered dig!

En av de invändningar jag och Carlos fick första dagen var "det är visst svårt att starta företag, för många vet inte vad det innebär och när de inser det hoppar de av". Vi insåg att vi inte poängterat en sak tillräckligt, nämligen vikten av förberedelse. Förberedelse och planering är störtviktigt för att lyckas!

Företagande är inte svårt i sig, men det är inte heller alltid fantastiskt. Som i allt finns det toppar och dalar, men så länge du är medveten om att det är så, så kan du härda ut i dalarna fast övertygad om att det vänder.

För ett år sedan tog jag 6 månaders tjänstledigt för att tänka. Jag behövde en paus för att komma på vad jag skulle göra härnäst. Var det att vara konsult för resten av mitt liv, eller var det något annat? Jag reste till Thailand några månader med en kompis. Saker och ting blev inte exakt som jag hade tänkt mig så jag var tillbaks efter två månader med fyra månader kvar av min tjänstledighet. Jag funderade på att återgå till jobbet tidigare, men bestämde mig istället för att starta Kvinnoliv.se, en sajt för kvinnor mitt i livet, tillsammans med tre kompisar. Det gick bra, men det måste erkännas - det var långt ifrån10h i veckan eller 100lax i vinst efter tre månader. Dessutom blev jag överraskad över hur ensamt jag upplevde entreprenörskapet. Jag saknade mina kollegor och tryggheten från arbetsplatsen. Efter sommaren gick jag tillbaka till min anställning.

Jag hamnade i ett läge där jag inte längre visste om det var anställning eller entreprenörskap jag skulle syssla med. Jag visste inte, men jag började förbereda mig för säkerhetsskull. Både mentalt och ekonomiskt.

Mentalt började jag förbereda mig genom att läsa inspirerande böcker, Tim Ferriss, Bob Proctor, Napholeon Hill, Robert Kiyosaki, Harv Eker etc. Jag läste minst 30 min per dag, oftast mer. Jag insåg att de vanligaste orsaken till misslyckande är att ge upp när saker och ting börjar krisa. Jag bestämde mig för att utveckla en "warrior attitude", alltså en krigares inställning. Kan ni ens tänka er en krigare som drar ut i krig och tänker "jag ska göra mitt bästa, jag hoppas verkligen det går vägen". En krigare går in med inställningen "Detta SKA gå". De måste tänka så för att överhuvudtaget ha en chans att överleva.

Ekonomiskt började jag helt enkelt att hantera mina pengar bättre och fixa en buffert. Jag räknade på hur mycket pengar jag var tvungen att ha per månad för att överleva. Det är oftast mycket mindre än du tror. Resten lade jag undan. Jag bestämde mig för att ha minst en 6 månaders buffert. Det vill säga, skulle jag inte dra in en endaste krona på 6 månader skulle jag ändå ha tillräckligt för att betala hyran, mat, räkningar etc. Egentligen är jag en förespråkare av att inte säga upp sig förrän ditt företag genererar de intäkter du behöver för att säkerhetsställa din "överlevnadsnivå". I mitt fall var mitt konsultjobb för krävande för att jag skulle kunna göra det snabbt, så jag valde att spara ihop pengarna istället vilket är lite mer riskfyllt.

När jag så i februari krafigt började överväga att slå in på entreprenörsbanan var jag i en situation där jag 1) visste vad entreprenörskap skulle innebära för mig och hade bestämt mig för att satsa järnet och 2) hade en ekonomisk säkerhet 8 månader framåt.

Det sista steget var att vi testade 100lax idén. Vi skickade ut en fråga till journalister där vi bad dem svara om experimentet var trovärdigt, kul eller helt enkelt för galet. Svaret blev kör på. Dagen efter sade jag upp mig.

Jag skulle kunnna skrva länge, länge om hur viktigt förberedelse och planering är. Det kanske kommer i ett inlägg längre fram. Däremot får saker och ting inte bara stanna vid planering. Någonstans måste du våga ta steget och börja handla.

Lycka till!
Marlena

Etiketter: , , , ,

fredag 2 april 2010

Gör den här enkäten!

Och sprid gärna länken till dina vänner eller andra glada. Tex på statusraden i Facebook. Så försöker vi få ihop den bästa startmåbrasidan någonsin!

All we want for easter is you. Responding. Now!
http://spreadsheets.google.com/viewform?formkey=dFZjWUo3NjZmX25KSE5IaEVPcVBhN1E6MA

Etiketter:

Dag 3: Vad vi ska tjäna pengar på

Kort efter en Smoothie började vi prata om hur vi kan tjäna pengar på Må bra-sajten. Alltså affärsmodellen. Framförallt dom första tre månaderna, men också en idé som kan utvecklas på sikt.

Idag tittade vi framförallt på vilka utrymmen på själva sidan vi skulle kunna kapitalisera på. Efter era idéer igår har vi också funderat på att man kan ha en butik kopplad till sidan, försäljning av föreläsningar och kurser till företag, feng shui-inrednings-pepp, med mera. Men det ska vi titta på längre fram.

Vi tänker framförallt på att företag vill annonsera och kopplas till vår sida med saker som är relevanta för er/sidans användare. Exempelvis om man vill ha dagens utmaning på sidan, så kan ett äventyrsbolag som Live it vilja köpa att det är dom som står för det innehållet. Men också mer traditionell annonsering. Intäktsmodellen för det brukar räknas antingen utifrån exponeringar eller klick, i vårt fall skulle vi sälja på CPM. Vi tror att det beroende på typ av exponeringsformat vore rimligt att ta ca 0,2-0,4 kr per exponering, och då alltså 200-400 kr CPM. Så skulle vi ha tre såna utrymmen som syns 10.000 gånger per dag så skulle det som minst ge oss: 2000x3 = 6000 per dag = 180.000 kr per månad. Om vi säljer ALLT. Vilket man inte kan räkna med, men bara hälften skulle ju ta oss nästan i mål!

Förutom det pratade vi vidare om att ta in en större huvudpartner som man då kan associera hela sidan till. Säg tex att vi gillar Innocent drinks sidan så kan man göra en sida som använder deras formspråk som inte någonstans säger att den är sponsrad av dom men som betingar på ett sätt som är mer subtilt intressant för dom, eftersom det gör att du får en bra vibb som gör att du i högre grad väljer dom sen i butiken. Idol gör så. Om du tittar på deras logga är den ruskigt lik Fords logga, och det är för att Ford från början varit en av deras huvudsponsorer. Inte många som vet, men säkert många som associerar mycket positivt till Ford tack vare det. Ett sånt samarbete kan man pitcha för upp till två miljoner per år om det också leder trafik varje dag till dom, eller deras produkter. Kom gärna med tips på företag som ni av någon anledning tror skulle vara intressanta att kontakta!







Säg att vi i en förhandling landar på hälften, alltså en miljon per år så har vi nästan hundra lax i månaden där. Det som är positivt om man inte får det man vill ha (tex en mille istället för två) är att man i motkrav kan ha att få möjlighet att skaffa den där andra miljonen via andra intäkter, via andra företag. Som då oftast är avtalat inte får konkurrera på samma marknad, men det är oftast inget jättehinder.

Sen har vi affiliate-spåret. Om tiotusen personer har det som startsida, så tänker vi att vi likt Innocent-sidan har ikoner som de de har under fotot till sidor som man besöker ofta. Varje gång någon klickar på en sån ikon och blir länkad till den sidan får vi cirka 0,2 kr. Så om varje person som har det som startsida klickar en gång om dagen har vi cirka 2000 kr om dagen. Gånger 30 blir det 60 lax. Får vi 20.000 som har den som startsida eller folk som klickar två gånger om dagen dubblar vi.

Så bara på de här tre strömmarna klarar vi oss nästan med lite effektivt marknadsföringsarbete, var och en för sig. Och då har vi som sagt inte heller börjat räkna på andra intäkter, framförallt då det vi pratat om att rikta oss till företags personalavdelningar med kurser etc.

Det var affärsmodell-snacket idag.

Lite annat vi gjort och pratat om:
- Lite om innehållet på sidan
- Vi har gjort en enkät som vi gärna ber er om hjälp att sprida
- Twittrat en jävla massa trams
- Vi har registrerat oss på Tradedoubler och börjat kolla
- Facebookat och frågat om bra sidor folk gillar formen på
- Vi har pratat om vad vi själva skulle vilja ha
- Sagt att vi nog måste registrera själva företaget
- Gjort en todolista för tisdag då vi ses nästa gång
- Vi pratade också om företag som kunde vara särskilt intresserade av partnerskap
- Också att vi skulle kunna sälja innehåll till tidningar runt om i Sverige på måbra-tema

Överlag så är ett viktigt nästa steg att börja stämma av vår idé mot blivande kunder, alltså marknadschefer, mediebyråer (de som lägger storföretags annonsering) och personalchefer mm, men vi väntar med det eftersom alla ändå har ledigt, och kollar istället av användarnas behov nu. Så hjälp oss gärna att sprida enkäten över påsken så vi har underlag på tisdag igen!

Glad påsk!

/Den beryktade Carlena

PS. Glöm inte att ni gärna får mejla oss idéer och tips på carlena@100lax.se om ni inte vill blotta er offentligt lika skamlöst som vi!

PS2. Enkäten.

Etiketter:

Carlos jobbar och Marlena leker med mobilen. Är vi klara snart??

Etiketter:

Besöksstatistik

Vi tittade precis på vår besöksstatistik (som vi har gratis via Google Analytics) och det visar sig att vi har 2174 besök på två dagar! Av 1791 unika besökare! Det betyder att vi har ungefär 3% av läsarna som hittills har vågat engagera sig. Heja er! Och heja er som inte gjort det än! Vi behöver alla kloka hjärnor vi kan få del av!

Etiketter:

Du vet aldrig hur det hade kunnat bli, bara hur det blev


Som jag skrev i mitt första inlägg så tror jag på devisen att ”det spelar ingen roll vilket beslut du tar, det viktiga är att du tar ett beslut”. Hårt draget förstås, men som princip. Du kan aldrig mäta skillnaden av handlingen du valde jämfört med den du hade kunnat välja. Det du alltid kan göra det är att handla aktivt, göra val, och lära dig av varje val. Lägga erfarenheten i ryggsäcken och desto mer du har där desto mer har du att relatera framtida val till. Till stor del ser jag att det är det som bygger magkänsla och intuition.

Jag tror skillnaden mellan att välja det ena eller det andra alltid blir marginell. Men skillnaden mellan att välja och inte välja alls blir enorm. Gör vi inte val har vi inget i våran ryggsäck mer än luft, väntan. I affärssammanhang fick jag en bra line häromdagen, angående Gringo, som jag var med och drog igång 2004: ”Om ni bara hade tänkt att ni skulle starta en tidning hade ni aldrig haft erfarenheten ni har idag av att ha gjort det. Då hade ni bara haft en fin tanke om hur man kan göra.”

I boken Blink av Malcolm Gladwell, som för mig var en sån bok som gav mig forskning och fakta som bekräftade sånt jag hade känt innan, finns ett intressant kapitel. Gladwell sammanfattar ett test några forskare gjorde där de mätte människors resultat på ett prov när de bara fick svara på frågorna, och när de fick förklara hur de hade resonerat för att komma fram till svaret på frågorna. Fler svarade fel när de ombads ge en förklaring till svaret innan de gav själva svaret.

Igår när jag och Marlena satte oss och tittade på affärsidéerna ni spånat på med oss i kommentarsfältet och via mejl, så hamnade vi i en sån situation. Vi började titta på om vi skulle lägga fram två-tre favoritval men insåg efter någon minuts bollande att magen sa att vi skulle kicka måbra-spåret. Det var en idé som direkt satte spinn i våra hjärnor och som dessutom många av er som kommenterade också bekräftade som god. ”Varför ska vi göra det svårare för oss?” sa vi och så var vi igång att spåna på hur sidan i stora drag skulle se ut. Så vi visste att vi var ungefär överens om en startbild och kunde dra iväg den för vidare spinn hos er.

Allting går att överarbeta. Det går att göra sjukt noggrant, men det tar tid. Och som sagt, skillnaden är ofta marginell. En annan grej idag var att det blev lite stressigt mot slutet av vårt arbetspass, när vi ännu inte hade skrivit blogginlägget. Dels hade timmen som vi hade utlovat oss att jobba nästan gått, dels hade jag en faktisk deadline i och med att dagis stängde ett idag och jag inte ville bli sen. Jag satte mig och skrev och Marlena spaltade upp det viktigaste att få med på sitt papper och vi stämde av att allt hade kommit med och tryckte på send och så var det ute, ett ganska viktigt inlägg, knappt redigerat eller genomarbetat. Sånt ger mig precis som alla andra lite ångest – ”hade jag kunnat formulera annorlunda?”, ”blev det fel ton?”, ”var det verkligen den bästa idén?” Och skulle jag inte låta mig känna allt det där skulle jag ligga i fosterställning på golvet om en vecka och böla av uppbunkrad stress och ångest. Och väl känt så går det över rätt snabbt, för jag vet att skillnaden är marginell. Ni som läste tänkte antagligen inte på det, och fattade uppenbarligen ändå. Det är väldigt ofta som vår egen kamp med något som vi vill få så perfekt som möjligt kräver en ansträngning som inte står i proportion till resultatet.

En av nycklarna för att göra saker snabbare än vanligt är att inte gå tillbaka hela tiden. Det finns något som kallas ”speed reading”, som är vad det låter som: ett sätt att läsa snabbare på. De som är riktigt bra på det drar igenom en 300-sidors bok på trekvart typ. En av reglerna där är att inte gå tillbaka och läsa om. Om du bara tänker på hur många gånger du gjort det i den här texten, eller bara försöker fortsätta läsa utan att göra det, så märker du hur svårt det är. Och ofta läser vi om inte för att vi inte har förstått, utan för att vi är osäkra på om vi har förstått. Och allt som oftast, när vi är osäkra, så hade vi förstått. Eller hur många gånger när du precis låst ytterdörren och blivit osäker på om du stängt av spisplattan, har du verkligen glömt att stänga av den?

När jag jobbar försöker jag göra, och blir det fel så får jag väl göra om. Antagligen kommer någon reagera om jag gör fel. Eller så märker jag det själv. Men jag vet med mig att de flesta gångerna så blir det rätt. För jag är bra och har instinkter som precis som alla andra människor leder mig rätt om jag inte jiddrar för mycket med dom.

Dagens make money-låt är Flip flop-rock från Outkasts dubbelskiva. Den har Jay-Z och Killer Mike som feat, och det som fick mig att fastna för den var Jays första rim i låten

”When I'm in the mood I rock the S Dot tennis shoes
At the interlude, I got the Gucci flip-flops”

Etiketter: , , ,

torsdag 1 april 2010

Dag 2: Idén satt, vi kör på må bra-sajt

Vi dividerade om ifall vi skulle välja två-tre ideer att välja från, men kände att vi gillade idén med startsida och med måbra-tema på den. Något cleant, något värdefullt och något som fyller behov.

Kan vi fylla behov för både företag och medborgare är det bäst. Vi tänker lite så här att en startsida som peppar och ger ingångar till både nya tankar och länkar till mer inspiration.

Startsidan kan i sig i sin enkelhet bli ett bra varumärke som vi bygger, att vi helt enkelt brandar (skapar ett varumärke för) "må bra".

Det positiva med att bygga en sida som blir ett varumärke är att det ger många möjligheter att också få företag som kunder. Varumärket kan få fyllas med de tjänster eller produkter som det visar sig finnas behov av från både företag och medborgare.

Vi skulle dels kunna ha affiliates och satsa på kvantitet och hitta bra länkar i affiliateprogrammen som är kopplade till måbra (titta gärna igenom och kom med tips på vilka ni i så fall tycker: http://www.tradedoubler.se/, http://www.affiliator.se/, http://www.double.net/, http://www.cj.com/, http://www.zanox.de/)

Dels skulle vi kunna ha ett annat försäljningsspår där vi säljer banners eller marknadsföring på andra kreativa sätt på sidan via mer kvalitativ försäljning, genom direkta kontakter med marknadschefer på företag (de köper annonsutrymme) och mediebyråer (som storföretag lägger sin annonsering i "händerna på".

Planen då skulle vara att göra en skiss som kan vara bara en formulerad tanke om hur sidan skulle vara, vad den skulle innehålla och vilka den skulle vända sig till, plus hur många människor vi räknar med skulle etablera den som sin startsida.

Den första tanken skulle vi då mejla ut till personalchefer, marknadschefer, mediebyråer och kolla vad de skulle ha för glädje av sidan, vad de skulle vilja att den innehöll. Parallellt skulle vi göra en enkät via Google Stats om vad folk skulle vilja ha, och vilka som skulle vilja ha vad.

Utifrån det skulle vi då bygga en sida som tillfredsställde både användarnas och de potentiella kundernas behov.

Vilka företag tror ni skulle intressera sig för att synas på en sån sida?
Vi tänker också att det skulle vara intressant att ta det längre. Måbra-sidan kanske kan förmedla talare, kurser i personlig utveckling, mm, till företag. På så sätt, genom att knyta till oss de med mest erfarenhet i de här fälten (typ Mia Törnblom etc), skulle vi få en pondus och kompetens som kompenserar att vi är färskingar.

Och inte minst, vad skulle få er att må bra på en startsida? Vad vill man få ut? Hur skulle liksom den ideala må bra-startsidan vara.

Etiketter:

Startsidesform

Vi leker med tanken om en clean startsida med måbra-tema.

Inspiration är just nu Innocent drinks för formen.

Vad tycker ni?

Etiketter:

Nu finns vi på Twitter

Kolla oss där för kortuppdateringar om vad vi pysslar med när vi jobbar
https://twitter.com/100lax

Etiketter:

Mejl om att sälja en dokumentär

Jag tog vara på en idé vi fick in igår och skickade det här mejlet till produktionschefen på STRIX, michael.rothschild@strix.se

Hej på dig!

Pratade med Sofia Berntsson idag angående medverkan i Aschberg måndag 12 april, med 100LAX

Och sa att jag skulle passa vidare det här också som hade kommit in. Är det intressant för Strix? Det blev verkligen massivt intresse idag!

Carlos, 100lax.se

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Olof [mailto:po_____@yahoo.com]
Skickat: den 31 mars 2010 12:57
Till: carlena@100lax.se
Ämne: Ide till finansiering av projekt

Hej

Här kommer en ide för ur ni kan lösa delfinansieringen Detta projekt har fått genomslag i media idag 31 mars Min ide är Bakgrunde Detta projekt intresserar de flesta och många tror att Ni kommer misslyckas tiden är ca 12 veckor Ide Tag kontalt med ett antal produktionsbolag om att följa ert projekt i 12 veckor fr en programserie till exempel till hösten.

Varje vecka kommar man föjja Er under en tmmes sändningstid med Er kamp för att lyckas i slutet av varje program görs en ekonomisk sammanfattning hur det går med ekonomin.

Jag har ingen aning om prissättningen men låt säga att Ni får 50000 för varje program så har Ni 600000 sek bara där.
Jag kommer följa Er blogg under dessa 12 veckor Olof Sandberg






Etiketter:

Idag fyller entreprenör-Carlos 10 år!

Epigon for Healing, en bok vi gjorde med de bästa texterna vi publicerade. Klicka för att ladda hem!

Idag för tio år sen lanserade jag en nättidning som jag kallade för Epigon. Jag startade den på nollbudget och drev den även så i ett par år parallellt med att jag gick i gymnasiet. En av de stora anledningarna till att jag startade tidningen var att jag alltid hade tyckt väldigt mycket om att skriva, och i högstadiet hade bestämt mig för att bli journalist. I gymnasiet fick jag en lärare som inte tyckte att jag var något vidare bra på att skriva, vilket provocerade mig sjukt mycket. Jag minns att jag fick VG minus hela tiden, på varenda uppgift, och även om det inte var dåligt så kom jag från att ha fått mvg i svenska i åttan och nian och tyckte att hon var orättvis. Dessutom tyckte jag mig se att hon inte hade riktigt samma förhållningssätt till oss i klassen som var förortsungar, jämfört med de mer tillrättalagda villabarnen som var i majoritet.

Parallellt hade jag irriterat mig på att ungdomar framställdes så fånigt i tidningar (antingen som stenkastande rebeller eller med musik som enda intresse) och tyckte det berodde på att så få journalister var unga. Så jag tänkte att fan jag startar en tidning. Jag tyckte Expo var ett bra namn. Och så stötte jag på en annan tidning som hette så och minns att jag av nån anledning hade feeling för E och gick in på nån lista med latinska ord eller liknande, och fastnade för Epigon, som visade sig betyda ”osjälvständig efterföljare”. Bra ironi, tänkte jag, och bestämde mig för det. Hittade en tjänst för gratis webbadresser som jag minns gav oss adressen www.epigon.cjb.net och kompletterade med en tjänst som var populär då som hette ”come.to” via vilken man gratis kunde få ”come.to/epigon”. Supernice, tyckte jag! Kontakter är viktiga brukar man säga, och för mig var de det. Men jag hade inga sen tidigare. Min första fick jag genom att söka på AltaVista eller vad sökmotorn kan ha varit just då, på "ung samhällsjournalistik". Första träffen jag fick visade sig vara ett mailnätverk som hade just det namnet, som jag mejlade och anmälde mig till med lite info om min idé med Epigon och snabbt fick svar av grundaren Alexander Kristofersson, som sen i många år var ett viktigt stöd och en viktig länk in till fler kontakter för mig. Allt var mycket närmare än jag hade trott!

Sidan låg ute 1 april 2000 och jag hade börjat genom att julen innan göra en skiss, en enkel layout på nätet och en fråga på Passagens forum som hette 15+ där jag efterlyste folk som ville skriva i tidningen med mig. Fem månader var inte lång tid, men det var mer än jag hade behövt. För det hände en grej i januari som fick mig att definitivt välja väg.

Tomas Melin, en av de här första jag hittade på nätet som ville skriva med mig, hade undrat varför det plötsligt hade gått över en månad mellan våra kontakter, efter att vi börjat med intensiva diskussioner, ny layout och annat efter att vi hookade på det där Passagen-forumet. Det som hade hänt var att jag och min dator hade blivit haffade av polisen. Det var nämligen så att min entreprenörsbana redan hade börjat något år tidigare, men tyvärr inte i lagligt format. Det här var på den tiden väldigt få hade bredband och program och spel cirkulerade på brända cd-skivor, och vi var ett gäng på sju-åtta stycken i Sverige som hade börjat kapitalisera på det. CD-brännarna var dyra (1500-2000 kr) och inte alla hade tillgång till de senaste programmen och spelen. När jag fick min första dator med brännare så satte jag igång. Först gjorde jag en hemsida som hette BBW, Billiga Brända Warez, som Telia tog bort från servern, och sen gjorde jag en klon som jag kallade Geniuz 2000 som bara sålde via mail till en stock på 50-60 kunder, om jag inte minns fel. Jag tjänade någon tusenlapp eller så i månaden och för en femtonåring var det att vara rik. Och när spiralen snurrade som mest uppåt och försäljningen ökade så åkte jag dit. Och det var verkligen så där typiskt, att jag visste att jag skulle åka fast om jag fortsatte, ”men bara en beställning till”… Så jag hade satt mig ner för att tänka vad jag ville göra och kombinerat med att jag var lack på svenskläraren så satte jag igång med Epigon för att ha arbetsprover när jag hade gått ut gymnasiet och då skulle kunna söka jobb med det eller enklare komma in på journalisthögskolan. Och så kom en lärare in på en lektion och lämnade ett meddelande på min bänk att jag skulle ringa min mamma. När jag gjorde det berättade min mamma skärrad att polisen hade varit hemma hos oss och tagit det mesta i mitt rum som var av värde för mig. Min dator, med mitt internet, mina musikskivor, mina papper, mina block, mina anteckningar… Det var nog första gången jag hade ett riktigt tungt täcke av ångest över mig och jag minns hur jag la mig på en bänk i en avskild skolkorridor och avslutade samtalet i mobilen.

Jag minns att jag aktivt övervägde att fixa pengarna jag behövde till skadeståndet genom ett grövre aggressivare brott, och jag mins att min älskade syster Helena, som jag har så mycket att tacka för, när jag gick i de här tankebanorna pratade om hur brottslingar ofta återföll i brott för att betala sina skulder för tidigare brott och att det var så allt gick åt helvete till slut. Det var innan jag hade vågat berätta och jag insåg med den tanken som grund att jag inte skulle falla för systemet, att jag skulle sota skiten legit, lagligt. Jag hade sökt och fått ett jobb på Cykelringen precis när jag åkte fast för att börja generera inkomst och smed länge en plan om att kuppa dagskassan den vårlöningsdagen jag visste att det skulle ligga som mest pengar där. Kanske var jag feg i slutändan, men jag tror faktiskt att det mer var ett aktivt val. Jag hade kunnat fortsätta med smutsiga affärer men är stolt att jag inte återföll i brott för att betala de dryga 120.000 kronor jag till slut dömdes till. Hur det svenska rättssystemet resonerar när den ger ett sånt skadestånd till en sextonåring från ett socialt mer komplicerat område, med pensionerade föräldrar utan inkomst att tala om, och som är mitt i en gymnasieutbildning, kan man ju fundera över.

Epigon blev i alla fall min livlina, tillsammans med Cykelringen (utan att jag behövde råna dom), som gav mig de 5000 i månaden jag pungade ut med i två år från att jag fyllde arton. Och för att det uppfyllde drömmar åt mig. Om att ha ett fint kontor, gå på viktiga möten, och bli bekräftad över att mina idéer har ett värde genom att hitta de som ville investera i dom. Ideerna alltså. Jag tror att det formade mig väldigt mycket som entreprenör. Epigon finansierade jag via bidrag från Ungdomsstyrelsen, och efter Epigon så lärde jag mig via Gringo att finansiera mina idéer på den kommersiella marknaden. Ännu oslipad affärsmässigt, Gringo blev ett jätteprojekt som vi drev med en ambition att vara affärsmässiga som aldrig lyckades. Enkelt förklarat av två skäl: för att vi räknade för optimistiskt på hur mycket pengar vi skulle dra in, hela tiden, och för att vi hade många verksamheter, av vilka vissa gjorde vinst och andra gick back, och vi behöll de som gick back för att det kändes viktigt för oss att de skulle finnas. I efterhand var det superkorkat – att bevara dom dödade ju de andra! Någon dag längre fram tänkte jag skriva lite om hur jag tänker att du kan behålla och utveckla din idealism och dina samhällsförändringsidéer i ”kommersiellt format”. Lärdomarna jag drog har jag använt för att utveckla den företagsgrupp jag driver idag, Carlos Rojas Samhällsentreprenörer, eller CRS som jag säger när jag vill bli klar idag. CRS rymmer bara företag som driver en samhällsförändrande process, och där vi också tjänar pengar på denna genom kunder som vill betala för sin del av det samhällsförändrande arbetet. Med de första två av företagen vi har, Medborgaranalysen och MIKLO, lärde jag mig det mesta jag idag använder om just att jobba mindre och få mer gjort. Jag startade båda parallellt under ett år då jag jobbade tre dagar i veckan. MIKLO omsatte 200.000 första året, och Medborgaranalysen drygt sjuhundra. Att jobba effektivt och med det jag tycker om, är en en nyckel för mig för att må bra i mitt liv. Runt 35 arbetade timmar, landar jag på när en vecka har gått, just nu. Vissa veckor jobbar jag mindre, någon vecka blir det mer.

När jag hade fått barn funderade jag på om jag verkligen skulle hålla på med egna företag istället för att ta en trygg tjänst med en trygg inkomst. Och det som var helt avgörande för mig, för att välja att fortsätta med företagandet, var just att få arbeta mindre, och över allt annat: att få bestämma över min egen tid. Jag ville inte behöva förklara mig för någon chef om jag var orolig för något av mina barn och ville dra iväg till akuten, eller bara kände för att ligga kvar i sängen två timmar extra på morgonen istället för att stressa iväg till märkliga tider jag skulle vara tvungen att hålla.

Epigon finns alltid kvar som en referens för mig, hur roligt det var, och hur svårt det är, hur mycket fantastiska saker man kan göra, och lära sig, genom att få välja vad man vill göra, och hur. Och när. Och varför.

Dagens make money-låt blir en som snurrade i min skivspelare redan då. Den är på spanska, heter översatt ”Göra pengar” och på 2:56 säger Mucho Muchacho, som sångaren heter, ”idag gör jag mer (pengar) på en show en min pappa på ett år”. En mening som snurrade i mitt huvud första gången jag fick betalt tjugo lax för ett föredrag. Det var sjukt, men sant, att någon, för en timmes ”show”, skulle betala mig mer än min pappa fick på en månads kneg. Tröskeln att värdera det man gör utifrån just den marknaden man är på, och inte undervärdera sig för att man tänker att ”jag kan inte ta så mycket betalt”, är en sak som många får kämpa med. Jag supportar gärna dig om du är där!

Etiketter:

Ingenting är omöjligt


I en av dagens kommentarer nämnde jag min definition av framgång. Jag har hittat en definition som jag gillar nämligen "success is the progression towards your dreams". Med det menas att framgång är själva rörelsen - att du rör dig närmare dina mål och drömmar. Ibland går det snabbt, ibland långsammare. Ibland står du still, men det spelar ingen roll så länge du tar dig framåt. Det är alltså inte resultatet som är måttet på din framgång, utan att du överhuvudtaget vågar ta stegen.

Idag kände jag mig genuint lycklig. För idag insåg jag vilka steg jag tagit för att vara här.

Jag har alltid varit betygsfixerad. I grundskolan, gymnasiet, ja så länge jag kan minnas var ett VG ett nederlag och MVG en lättnad men sällan en glädje. Jag vet faktiskt inte vad som drev mig, det var inte mina föräldrar som pushade. Nej, det klarade jag så bra själv. Redan första året på gymnasiet hade jag målet inställt - jag skulle gå på Handels för det hade jag hört var den bästa skolan om man ville pyssla med marknadsföring. Jag satsade hårt, hade järnkoll på mitt betygsnitt som jag räknade om och om igen "om jag får VG i teknologi men MVG i fysisk, kemi och matte så borde jag ändå kunna ha tillräckligt högt snitt för att komma in. För idrotten räknas ju inte, men det är klart - den skulle ju dra upp snittet lite..".

Jag blev 8:de reserv och kom inte in på Handels. Jag svalde min besvikelse och intalade mig att där går ändå bara "elitister" och jag skulle åtminstone få ett studentliv. Jag började i Uppsala. Nu i efterhand tror jag det var det bästa som kunde hänt mig just då. Jag fick ett avbrott, lyckades släppa betygspressen helt och hade bara kul. Efter den första terminen fick jag VG på en tenta och blev glad. Jag blev glad! Jag hade inte blivit glad för ett betyg på länge. Tredje året kom jag in på Handels som en så kallad femteterminare vilket innebar att jag fick läsa min inriktning (marknadsföring) på Handels. Jag flyttade till Stockholm.

Handels var inte så snobbigt som jag hade trott, betygshetsen hade jag lämnat bakom mig till viss del men jag trillade snabbt tillbaks i vikten av att "vara rätt". Helt plötsligt blev det viktigt för mig att ha "rätt" erfarenheter så jag skulle få ett bra CV och säkra drömjobbet.

Mitt drömjobb fick jag snabbt. Jag var varumärkeskonsult, fick åka jorden runt i business class, bo på coola hotell, jobba med häftiga och stora varumärken, lägga strategier genom att förstå konsumenters beteende och hade inspirerande kollegor som jag såg upp till. Jag älskade det.

Efter några år började en irriterande tanke infinna sig. Jag försökte skaka av mig den, men den återkom. Tanken var "Is this it?". Är detta verkligen allt? Jag kunde inte tänka mig en bättre arbetsgivare men jag saknade något. Vad visste jag inte. På ytan hade jag ju så mycket, jag kände mig bortskämd för att jag inte var nöjd.

Jag åkte till Bali med en kompis. De sista dagarna var vi fast på en strand och jag började av en slump läsa en bok. Jag minns det som att jag läste den och sedan fick jag världens insikt! Som att den sista pusselbiten tillslut föll på plats.

Tydligen var det inte alls så. Enligt Cissi var det mer att jag hånade boken i en månad, sen började jag citera den i olika sammanhang, för att slutligen landa i att det fanns ett annat sätt att se på pengar än vad jag var van vid. Jag slogs av tanken, "skulle kanske, kanske jag kunna bli entreprenör?", men jag visste ju att jag inte var entreprenörstypen.

Men processen hade påbörjats och jag började tänka på det liv jag valt att leva. Gjorde jag verkligen det jag brann för? Hade jag så kul som jag visste att jag kunde ha?

Min poäng med hela denna historia är att jag inte levde mina drömmar. Jag gjorde det "alla andra gjorde" utan att ifrågasätta det. Jag levde helt enkelt alla andras drömmar istället för mina egna.

Detta är ca ett år sedan och denna dag en milstolpe. Vissa tycker nog att jag är lite galen som säger upp mig utan något annat än en vilja och stark tro på att det kommer lösa sig. Själv känner jag att jag inte hade ett val. Så tack för att ni gör den här dagen så minnesvärd för mig! Nu kör vi.

marlena

Etiketter: , ,

onsdag 31 mars 2010

Dag 1: Vad ska vi starta för företag?

För att lyckas generera 100 lax i vinst per månad redan den tredje månaden behöver vi starta ett företag som är:

o En webbsida som genererar mycket trafik och drar in pengar genom klickbara annonser och länkar
eller
o En webbutik som säljer en produkt eller tjänst vi inte behöver investera i

Eller båda.

Vad får ni för idéer?

En webbsida som genererar mycket trafik och på så sätt drar in pengar kan vara antingen en sida som tillfredsställer folks behov, tex kan man inspireras av Ted Valentin och hans uppsatser.se, wifikartan.se med flera, är bra. Leta.se är också ett exempel. Spontant kan vi känna att tex startsidan och portalen en gång i tiden var en bidragande orsak till it-bubblan och många av den tidens miljonärer (Torget, Passagen etc). En annan idé kan vara en nischad sida för folk som har ett specialintresse att samlas kring. Föräldrasajter är ett bra sånt exempel. Allt för föräldrar omsatte tex 2008 mer än åtta miljoner kronor. Men helst ska vi göra något mindre avancerat tekniskt för att hinna. Fast där beror det ju helt på, ni kanske har tips på folk som knackar snabbt?
Som ni ser välkomnar vi hjälp på flera sätt och förutom ni som blir femtioprocentare är vi också öppna för förslag på ”trade offs” eller att använda vårt startkapital på 10.000 kr på ett smart sätt om ni kan hjälpa oss med vissa nyckelmoment längre fram.

Intäkterna på en vältrafikerad sida får man antingen genom klickbara länkar från affiliate-program. Tex kan man få ca 90 kr varje gång någon klickar på en länk till tradera du lägger på din sida, och blir kund. Här kan man leta affiliates: http://www.tradedoubler.se/, http://www.affiliator.se/, http://www.double.net/, http://www.cj.com/, http://www.zanox.de/

En annan variant är att sälja annonser personligen eller ta in en säljare som gör det på provision åt dig. Då får du ofta högre betalt per exponering eftersom man annonserar både för trafik och för att associeras med ditt varumärke mot din målgrupp. Så tjänar exempelvis Allt för föräldrar flera av sina åtta millar per år och så finansierar Carlos sin kampanj ”Klart jag ska vara hemma!”.

En webbutik skulle vara kul att få snurr på om vi lyckas sälja någonting som har en social nytta, tex har Carlos en artonårig systerdotter som med fyra kompisar i sitt UF-företag Life in Color säljer det första miljövänliga nagellacket. En produkt från en marknad som man kan räkna med alltid kommer finnas är en bra investering att jobba med. Om det dessutom ligger i framkant produktionsmässigt och kan vara en förebild för andra att börja skapa miljövänligt förbättrar man samhället samtidigt. Andra som jobbar socialt på det sättet är klädskaparna Dem Collective och Apocalyps Labotek, som bla gör tvålar av flottet som blir kvar i falafelfrityrfaten i Malmö. Men det går också att skapa en webbutik som säljer tjänster tex, som folk eller företag kan använda. För att klara av vår utmaning behöver vi då en tjänst eller produkt med en vinst marginal på 80-90% och gärna något som kostar lite mer. Man kan då tänka att inte bara folk i stort behöver vara potentiella kunder, sådant som företag eller myndigheter har behov går ofta att sälja i stora volymer till stora totalpriser per sälj.

Ni får gärna tipsa någon sajt där vi kan hitta uppfinnare eller andra personer som har produkter som de vill kommersialisera men inte vet hur. Får vi då de exklusiva distributionsrätterna eller blir generalagenter för produkten får vi en viss procent av all försäljning. Eller du kanske känner någon som du vill tipsa oss om? Eller så kanske du själv har någon produkt/tjänst/uppfinning som du vill att vi tar oss an på 100 LAX och ger dig royalties för? Berätta gärna i så fall!

Vi gillar alla idéer som kan göra en bra affär av en bra samhällsinsats och håller famnen öppen för både klassiskt och nydanande. Det viktiga är att klara utmaningen – 100 lax i vinst tredje månaden och det enklaste.

Vi vill hålla processen så transparant som möjligt så skriv gärna i kommentarsfältet nedan, men om du hellre vill mejla så når du oss gemensamt på carlena@100lax.se. Det vi idag behöver mest hjälp med är att hitta bra affiliate-program, förutom att komma på själva idén, så klart!

Etiketter: , , , , ,

Marlena säger hej!

När ni läser detta jobbar jag min sista dag som anställd. Och när ni läser detta påbörjar jag min första dag som heltidsentreprenör. Det är lite som att hoppa bungy-jump utför ett stup och mitt i fallet tänka ”shit, jag hoppas jag knöt fast repet”.

Det här med entreprenörskap är nytt för mig. Första gången jag ens lekte med tanken var för ca ett år sedan. Jag hade inte ens tänkt tanken innan för ”jag är ju ingen entreprenörstyp”. Men det är jag visst. Och det kan du också vara, om du vill.

För mig handlar 100 LAX - experimentet om just det. Visa att saker och ting går, bara du har viljan. När viljan finns, hittar du nya vägar för att nå dina mål. Du kan inte kunna allt från början, men du kommer lära dig det du behöver för att komma vidare. Jag hoppas i alla fall det! För det är så jag tänker.

Etiketter:

Carlos säger hej!


Sverige! Hur är läget!

100 LAX är ett så sjukt experiment att det blir friskt. Ni vet som på matten, när två minus blev ett plus. Men det handlar rätt mycket om det, utan att bli lustig. Att det mesta kring att starta företag ofta är mycket enklare än man tror. Som det här med matten. ”Det räcker bra med att kunna plus och minus”, har jag hört många framgångsrika entreprenörer säga. Visst kan du lära dig läsa svåra tabeller och göra avancerade vinstuträkningar men i grunden räcker det med att du har en realistisk bedömning av plus och minus - över vad det finns för efterfrågan på det du vill sälja och vad du kommer ha för kostnader. Och det fina är att du ofta kan ta reda på det innan du börjar arbeta med själva företaget, eller fylla i ”krångliga blanketter”, som det brukar heta. Och som så klart inte är så krångliga som alla hela tiden säger. Väldigt få som säger det är folk som faktiskt satt sig ner och läst vad som egentligen står på blanketten.

Vi börjar idag med att komma på idéer och spräcker myt nr 1: att du behöver ha en fantastisk idé för att starta företag. Vår tes är att det kryllar av fantastiska idéer som var och en kan generera livsglädje åt entreprenörer och konsumenter. För att fatta beslut kring vilken idé vi på tre månader kommer att utveckla till det vinstdrivandeföretaget i 100 LAX-experimentet kommer vi lyda en klok och numera rik mans råd: ”Det viktiga är inte vad man bestämmer, utan att man bestämmer något.”

Dagens make-money-låt: The Sign med Ace of Base. Den har kanske det bästa sticket i världshistorien, där vid 2:24. Hoppas du hänger med i 100 LAX och att vi kan få dig att öppna ögonen ännu mer!

Etiketter: , ,

söndag 28 mars 2010

"spetsiga axlar jag fick" Pyttsan Carlos, du är söndagsmysig!

Etiketter: