torsdag 15 april 2010

Lite tips till entreprenörer som är föräldrar och en löjligt viktig låt

Det är väldigt få saker som inte kan vänta. Jag har skrivit det förut, och det är något vi alltid behöver påminna oss om när det oförutsedda dyker upp. Samtidigt som det bara finns prio 1.

Igår morse visade sig min Mateo vara sjuk och ganska snabbt insåg jag att jag också skulle missa denna späckade torsdag. Självklart tvinnas en liten ådra av stress hos både mig och Marlena men jag är lyckligt lottad med henne, en fantastisk kumpan. Som också inser att allt faktiskt löser sig. Vi ville inte boka om möten och riskera att sacka ner tempot och bestämde oss för att låta två av tre ligga kvar, Affiliate-Jocke och gänget-mötet. Det tredje, med kunden, kände vi att vi ville ta tillsammans och ringde och hörde att det gick på fredag och bokade fredag. Det är inte mer med det, ibland händer saker.

Det går inte att förutse det oförutsägbara, men det går att skapa en vardag där du är redo för det oförutsägbara.

Nummer ett är att alltid jobba med en partner. Förutom att jag är övertygad om att det blir bättre om man inte är en ensam hjärna som försöker utveckla, så skapar det förutsättningar för verksamheten att fortlöpa om en hjärna försvinner. Nyckeln där då är att båda, eller alla om det är flera, har grundkoll på allt, och tillgång till allt. Oavsett om det är lösenord eller program eller kontaktuppgifter eller kunskap. Det bästa sättet att bygga en organisation på är att göra alla umbärliga.

En enkel sak jag försöker göra är också att inte boka mer än ett kundmöte per dag. Innan jag fick barn la jag ofta upp mina veckor så att jag hade en eller två dagar späckade med fem-sex möten och tre-fyra dagar "rena" på kontoret. När jag sen började jobba efter föräldraledigheten insåg jag att det skapade för mycket stress. Även om det var gött att ha hela dagar på kontoret, betydde det vid otur att jag om barnen blev sjuka fick sex relationer att behöva vårda lite extra, sex kontakter att ta för att ställa in och boka om, sex nya omfokuseringar att göra. När jag nu försöker begränsa det till ett, så är det ett mycket mindre orosmoment. Kan jag vara hemma med barnen i lugn och ro, så kommer jag vara i bättre form när jag sätter mig framför datorn eller vid mötesbordet igen sen. Och dagens möte försöker jag alltid att lägga first thing på morgonen, så jag slipper tidspill på transportsträckan.

Så måste du påminna dig själv om att extremt få saker är dödsviktiga att hinna göra just idag, eller till och med den här veckan. När jag ger uppdrag till en anställd eller en underkonsult så är min princip, som jag oftast informerar om tidigt, att det är helt okej att bli sen, bara du säger till i god tid att du kommer att bli sen. För att kunna göra det måste du planera ditt arbete och inte göra allt sista kvällen, som du gjorde i gymnasiet. Tack till Pernilla Glaser för den enkla tanken när Gringo försökte samarbeta med Bonnier Carlsen, som har förändrat mitt sätt att arbeta på. Pernilla Glaser borde för övrigt någon gång gästblogga här om något, typ om mig. Pernilla? Hur som beter jag mig likadant mot mina egna kunder. De vet att du är en människa och att saker händer, det viktiga är att ha respekt för deras arbete. Att flagga i god tid för att du gjort en missbedömning och överskattat tiden det kommer ta är sällan ett problem, snarare kan det till och med inge trovärdighet. Att komma kvällen du ska leverera och säga att du inte är klar är pinsamt.

Jag har verkligen mina barn att tacka för att jag effektiviserat mitt arbete. Efter att ha varit hemma på heltid deras första halvår och bara tagit några enstaka föredrag, började jag arbeta varannan dag våren 2008. Då startade jag Medborgaranalysen och MIKLO och hann få ihop ett riktigt kul gig med Medborgaranalysen åt Solna stad. Januari 2009 började de på dagis och jag hade planerat att gå upp i heltid men när det visade sig att jag bara kunde ha dom på dagis 10.00-15.00 första månaden så var det bara att tänka om. Och när jag började testa så insåg jag att det räckte gott och väl. Och då hade jag ändå en halvtimmes färd mellan dagis och jobb, och käkade lunch ungefär en halvtimme också. Jag insåg att mellan fyra och fem timmar var en optimal längd för ett arbetspass för mig. När jag jobbade mer än så så började jag hålla på med sånt som inte var viktigt, prio 2, 3 eller 4 uppgifter, som dessutom ofta ledde till merarbete eftersom det betydde att en process sattes igång. Min känsla, utan att jag räknade närmare på det, var att varje dag jag jobbade mer än fem timmar tvingade mig att jobba mer än fem timmar dagen därpå. Så känns det än idag och därför undviker jag det fortfarande. Att veta att du får in prio 1 på 4-5 timmar är också avkopplande. Den tiden finns ofta att trolla fram. Tio timmar däremot är svårare. När mina barn är sjuka tex, och jag är hemma med dom, så vet jag att jag har en timme på dagen när de sover middag och sen när de har somnat så behöver jag max 3-4 timmar till – klockan hinner knappt bli tolv innan jag är färdig med ”arbetskvällen” och kan lägga mig och vara utvilad kl 6 morgonen därpå. Skulle min mentala känsla vara att jag hade tio timmars arbete att ta igen skulle jag antingen inte sova något eller sova illa, och så var inte bara den här dagen förstörd utan minst också dagen efter.

Ett annat föräldratips är att helt enkelt räkna ut när influensa- eller förkylningsepidemier kommer och försöka att minska arbetsbelastningen den perioden. I julas friade jag tex hela december, i princip, mest för att jag hade tjänat allt jag behövde tjäna för året och inte behövde jobba mer, men det visade sig vara ett bra drag för ungarna var sjuka 8 dagar bara i december. Efter det så satte jag mig faktiskt och kollade vilka månader de hade varit sjuka mest så att jag det här året kan anta ungefär hur det kommer att arta sig!

Första gången jag egentligen gjorde ett aktivt val att fortsätta vara "egen" och köra entreprenörsrejset var när jag var föräldraledig. Jag var stundtals sugen på att ta en tjänst, ha en trygg inkomst, bra status i någon stabil organisation. Men jag insåg under mitt velande att jag aldrig kommer vilja byta bort makten över min egen tid. Att själv bestämma om jag vill jobba idag, och hur länge. Att inte behöva förklara mig för en chef om jag blir orolig för min son eller någon annan i min familj, eller en vän. Att inte behöva få ett godkännande alla de gånger jag subjektivt bedömer att någonting är bra för mig, som inte är att vara på arbetet på arbetstid.

Lappen på bilden här uppe hänger ovanför mitt skrivbord hemma, den är bra att ha mitt framför näsan. Det slog mig när jag skrev nu att poletten som snurrade igång prio1-tankeba nan var när jag fick en rundtur på McDonalds för ett par år sen av deras marknadschef, och han visade de gyllene regler som deras chefer oavsett nivå gick på. Där var en just "gör det viktigaste först". Resten hann jag inte se. Ska ta tag i uppsökandet av dessa någon dag. Nu skulle man kunna tro att Donken sponsrar oss eftersom jag nämnt dom både idag och igår. Men så är det inte. Haha.

Och dagens make money-låt är Jag skrattar idag med Ison & Fille. Eller i det här fallet bara Fille, men ändå: ”följde inga råd jag är självlärd / jag är det / jag svär bre / vill leva fullt ut, jag är värd det”



Var tvungen att lägga in hela texten också, förlåt:

Jag skrattar idag kanske gråter jag sen/
Jag vill leva i nuet inte ångra mig sen
Så jag lever idag, idag, idag/
Morgondagen är för långt bort men vi är här idag
Så jag skrattar idag


Vers 1
Jag har aldrig varit rädd, nä. Gått igenom sånt som varit fett wack/
Livet är hårt och det visste jag då men jag följde inga råd jag är självlärd/
Jag är det. Jag svär, bre/
Vill leva fullt ut jag är värd det/
Jag tuggar och ler. Och jag duckar problem för det är vad det är/
Är det sant? Mannen, yeah!/
Jag har lät mig av saker jag gjort. Saker jag sett nära min port/
Där i min ort där fett med flous jämt saknades, inget vi tog lätt på/
Men det var rätt så lätt att bli väck då/
Folk i min närhet dom becknade hekton/
Jag brukade bruka för att lämna misär/
Nu gör jag så här/


Jag skrattar idag kanske gråter jag sen/
Jag vill leva i nuet inte ångra mig sen
Så jag lever idag, idag, idag/
Morgondagen är för långt bort men vi är här idag
Så jag skrattar idag


Vers 2
Vissa dagar är brorsan på topp andra dagar är brorsan på noll/
Vissa dagar är jag redo att dra för det känns som att ingenting spelar någon roll/
Som när nära går bort, livet tar stopp/
Jag lever i nuet vår tid här är kort/
Jag pussar min mamma på kinden och ax/
För benim vill leva ut livet till max/
Är det nånting jag lärt mig i livet är det att aldrig ta nånting för givet/
Låt oss skåla för det för man får det man ger/
Inget mera med det allt är skrivet/
Gårdagen är redan förbi. Morgondagen är för långt bort i tid/
Tar vara på tiden jag fått, det är så jag vill leva mitt liv/

Etiketter:

2 kommentarer:

Anonymous inkomsten.se sa...

Jag gillar musiksmaken eller framträdandet samt att det låter lite lyxfällanvarning, men annars var det bra.

16 april 2010 kl. 11:46  
Anonymous Anonym sa...

FRÅGA:
Hur ligger ni till just nu ekonomiskt?
Jag förstår att ni inte räknar med eget uttag av lön de första månaderna. Men ni har ju kostnader i form av telefonsamtal, resor (bensin, taxi, sl-kort o.s.v.). Bokning av hemsideadress m.m.

Att ha ett företag som drar in 100000 i vinst med två anställda innebär en intäkt på cirka
300000 per månad. Alltså cirka 3,6 MILJONER per år i INTÄKT, inte omsättning.

det är ett riktigt stort mål, men ni får ju å andra sidan mycket uppmärksamhet i media, så mitt tips till er blir att satsa på ngt via WEBBEN....en hemsida där ni tjänar pengar.
och i grund och botten bör det vara ngt man har egen erfarenhet av, ngt man kan bidra till helt naturligt.

Pierre

17 april 2010 kl. 06:15  

Skicka en kommentar

Alla som vid den tredje månadens slut har kommenterat mer än hälften av dagarna, är med och delar på den första månadsvinsten som överstiger 100.000 kronor.

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida