Du behöver inte ha tagit första steget för att ta andra
Igår så kände jag och Marlena oss lite stressade. Vi hade satt deadline för att bestämma domännamn till dagsskiftet och när vi pratade på morgonen hade vi fortfarande inte gjort det.
När vi bollde om varför vi behövde bestämma oss så var det flera saker:
- Vi skulle återkoppla till de företag som hade svarat på vårat mejl och var intresserade av partnerskap eller annonsering
- Webbkodar-Jenni var peppad på att sätta igång och koda sajten
- En formgivare som ville göra sajtens design hade hört av sig och var peppad på att komma igång på direkten
Med detta aktuellt så ville vi passa på och vara effektiva och komma igång.
Det relevanta i det här fallet är att vi inte var tvungna att bestämma domännamn igår för något av det. Det går alldeles utmärkt att börja tänka design utan namn färdigt (som tex den begåvade Johan Thermænius gjorde för ett Medborgaranalysen-projekt nyligen), och det går utmärkt att koda och lägga ut en testsite utan domännamnet färdigt. Och företagens anställda är lediga till på måndag.
Man ska inte skjuta på saker för sakens skull, men man ska komma ihåg att det är väldigt få saker som inte kan vänta. Det finns ett avsnitt av vita huset där han Josh Lyman/Bradley Whitford stormar in i presidentens/Martin Sheens kontor och säger att det är något som de akut måste ta tag i, och presidenten frågar lugnt: ”är vi under attack?”. Nej, svarar Josh. Härdsmälter något kränkraftverk? "Nej" Är nationens säkerhet på något annat sätt hotad? "Nej". ”Dåså” svarar presidenten, då kan det vänta. Ungefär. Jag minns inte exakt. Och lite så är det. Det är väldigt få saker som egentligen är akuta, om vi tänker efter.
Ofta tar steg väldigt lång tid att ta, om man sitter och väntar in steget innan. Titta på stafettlöpare, när de står där och väntar på att lagkamraten ska komma fram. Vilken ångest! Man vill bara kuta och måste vänta! I det fallet bryter man en regel om man springer innan stafettpinnen är i handen, men i de flesta andra fall så måste man inte vänta. Därför kan vår designer börja skissa innan vi bestämt namn, och vår kodare likaså börja koda.
För mig är det alltid en avgörande faktor att inte hänga upp fortsatta steg på att saker ska vara klara. Det handlar delvis igen om det här med marginella skillnader. Visst blir det bättre om du har namnet färdigt – men exakt hur mycket bättre? Marginellt bättre, troligtvis. De flesta saker vi gör till ”avgörande” är sällan det. Det avgörande är tutti. Och det hänger inte på en enstaka detalj.
Dagens make money-låt är den för mig kanske mest avgörande, en DJ Premier-producerad pärla med Jay Z – A million and one questions.
När vi bollde om varför vi behövde bestämma oss så var det flera saker:
- Vi skulle återkoppla till de företag som hade svarat på vårat mejl och var intresserade av partnerskap eller annonsering
- Webbkodar-Jenni var peppad på att sätta igång och koda sajten
- En formgivare som ville göra sajtens design hade hört av sig och var peppad på att komma igång på direkten
Med detta aktuellt så ville vi passa på och vara effektiva och komma igång.
Det relevanta i det här fallet är att vi inte var tvungna att bestämma domännamn igår för något av det. Det går alldeles utmärkt att börja tänka design utan namn färdigt (som tex den begåvade Johan Thermænius gjorde för ett Medborgaranalysen-projekt nyligen), och det går utmärkt att koda och lägga ut en testsite utan domännamnet färdigt. Och företagens anställda är lediga till på måndag.
Man ska inte skjuta på saker för sakens skull, men man ska komma ihåg att det är väldigt få saker som inte kan vänta. Det finns ett avsnitt av vita huset där han Josh Lyman/Bradley Whitford stormar in i presidentens/Martin Sheens kontor och säger att det är något som de akut måste ta tag i, och presidenten frågar lugnt: ”är vi under attack?”. Nej, svarar Josh. Härdsmälter något kränkraftverk? "Nej" Är nationens säkerhet på något annat sätt hotad? "Nej". ”Dåså” svarar presidenten, då kan det vänta. Ungefär. Jag minns inte exakt. Och lite så är det. Det är väldigt få saker som egentligen är akuta, om vi tänker efter.
Ofta tar steg väldigt lång tid att ta, om man sitter och väntar in steget innan. Titta på stafettlöpare, när de står där och väntar på att lagkamraten ska komma fram. Vilken ångest! Man vill bara kuta och måste vänta! I det fallet bryter man en regel om man springer innan stafettpinnen är i handen, men i de flesta andra fall så måste man inte vänta. Därför kan vår designer börja skissa innan vi bestämt namn, och vår kodare likaså börja koda.
För mig är det alltid en avgörande faktor att inte hänga upp fortsatta steg på att saker ska vara klara. Det handlar delvis igen om det här med marginella skillnader. Visst blir det bättre om du har namnet färdigt – men exakt hur mycket bättre? Marginellt bättre, troligtvis. De flesta saker vi gör till ”avgörande” är sällan det. Det avgörande är tutti. Och det hänger inte på en enstaka detalj.
Dagens make money-låt är den för mig kanske mest avgörande, en DJ Premier-producerad pärla med Jay Z – A million and one questions.
Etiketter: carlos reflektioner
upplagd av Carlos Rojas
21:48
3 kommentarer:
Ofta kommer namnet, när man har fått ut det som man har inom sig, när man kan se det klarare... medan sidan växer fram.
Det blir inte mycket bättre om man har namnet... kanske rent utav sämre resultat?
Istället för namnet formar sidan så, sidan formar namnet.
tänk inte så mycket. ni vet redan vilket namn det är ni vill ha. hur gör man för att ta reda på det? Jo, ni bästämmer er för att ta ett namn. Känns det bra i magen så var det rätt beslut, men det inte bra så ta det namn som dök upp halvsekunden efter ni bestämde er. Magkänsla! Magkänsla! Magkänsla!
Skicka en kommentar
Alla som vid den tredje månadens slut har kommenterat mer än hälften av dagarna, är med och delar på den första månadsvinsten som överstiger 100.000 kronor.
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida